Att komma fram

Hon är vacker
tycker han
där hon härjar
i hans drömmar.
Hon är vacker
där hon simmar
i hopplöshetens
strida strömmar.

Hon är stark
känner han,
hängiven i allt
hon tar sig för,
och varm är hon,
älskar,
som ingen annan gör.

Och hon är ömtålig,
fast det ser man inte
det har hon lyckats dölja,
hon har gömt det väl
bakom vältalighetens
förrådande slöja.

Han väntar på henne,
fast hon aldrig
tycks hitta hem.
Han ler när han ser
att hennes hjärna vill,
men hjärtat kommer sen.

Och han våndas,
där han står
med öppen famn.
Han säger:
Älskling,
varför kommer du aldrig fram?